Trött på att se tiggare

Detta inlägg vänder sig till er som har tröttnat på att se det ökade antalet romska tiggare på våra gator. Till er som inte vill acceptera att medmänniskor tvingas leva så. Till er som inte bara vill gå förbi.

Jag ser rubriker i kvällspressen och jag ser diskussioner på Facebook. Jag hör folk häva ur sig saker de "vet" om hur tiggeriet fungerar. Jag hör folk döma. Diskutera om ligor. Påståenden att tiggarna i själva verket är miljonärer som åker runt i flashiga bilar och lurar alla naiva svenskar. Att de låtsas spela handikappade för att sedan skutta runt när vi tittar bort. 

Detta inlägg vänder sig även till er som tröttnat i en annan bemärkelse. Ni som kanske innerst inne skräms av att fattigdomen i andra delar av världen blev så påtaglig helt plötsligt. Ni som maskerar denna rädsla i form av främlingsfientlighet. Kanske kan jag få er att tänka om? Kanske kan ni lära er något nytt? Se på saken från en annan vinkel?

Jag gick på en promenad idag och funderade på möjliga sätt att hjälpa tiggarna. Har vi tillräckligt med härbärgen undrade jag? Finns det redan någonstans de får mat? Delar någon kanske ut mat till dem på plats där de sitter? Finns det några projekt som jobbar med att hjälpa dessa människor både på kort och lång sikt?

Jag bestämde mig för att undersöka saken närmare.

Jag ringde först till Stadsmissionen. Där berättade man för mig att det finns ett ställe som heter Crossroads på krukmakargatan 36A. Där är man välkommen mellan 8-12 och får mat, kläder och möjlighet till att ducha. Vinternatt som är ett samarbete med Stockholms stad, Stadsmissionen och Frälsningsarmen stängde sista april. Där erbjuds man plats att sova under det kallare halvåret. 

Jag ringer vidare och denna gång till Frälsningsarmen. Jag får reda på att det finns ett socialt center som jobbar mycket med de romska tiggarna. Dagcentret är öppet på förmiddagen för alla men man insåg att det var bättre att dela upp dagen i två pass så att romerna kommer på eftermiddagarna. På så sätt kunde man ha folk på plats som kan språket och på så sätt vara bättre till hjälps. Centret är inte så stort, så man har inget riktigt kök för att laga mat, men buljongsoppa med pasta och smörgåsar bjuder man på. Mat verkar inte de flesta romer ha problem att få dock. De lagar gärna själva sin mat där de bor. De vill ha pengar för att kunna hjälpa sin familj där de kommer ifrån. När Rumänien gick med i EU drog de på sig en enorm skuld för att kunna betala medlemsavgiften. När sedan den ekonomiska krisen kom drog man in på allt vad pensioner och sociala bidrag hette. Romerna, som är diskriminerade i hela Europa, hamnade genast längst ner på listan av de som fick hjälp. 

Vad gäller kläder så får de mycket på centret. Problemet är att många inte har möjlighet att tvätta sina kläder och därför slänger de använda kläderna när de är alltför smutsiga. Detta uppmärksammades i Högdalen för ett tag sen där det bildats sopberg med kläder.

På Stockholms stadsmission finns idag bara två tvättmaskiner. Stockholms stad har ingen skyldighet att hjälpa till med tvättmaskiner och anser att får tiggarna det "för bra" så kommer det endast att leda till fler tiggare. Det bästa vore om man kunde hjälpa till på plats i Rumänien. Att underlätta för folk att tigga kommer inte lösa bakgrundsproblemen eller situationen för romerna på sikt. De ska kunna få vara med sina barn och familj i sina hemländer och inte tvingas åka till andra länder och tigga.

Eventuellt finns det ett projekt som redan är uppstartat i Rumänien dit man kan skänka pengar. Frälsningsarmén i Norge har startat ett samarbete med Frälsningsarmén i Rumänien. Jag håller på att utreda detta fortfarande och uppdaterar så fort jag vet mer.

Jag frågar på Frälsningsarmén om de har behov av hjälp men just nu behövs troligen inte någon volontär, utan det som behövs är i så fall någon som kan språket och kan kommunicera med romerna. Det jobbar redan tre romer, en svensk tjej som kan språket samt två volontärer från Rumänien.

Som jag redan beskrev tidigare saknas tvättmaskiner. Även duchar är det ont om. Många tiggare håller till i Kista och har lång resväg till centret på långholmsgatan 32, så även center i fler områden är nödvändigt. Damunderkläder samt strumpor är något som alltid behövs. Har man möjlighet att bidra med detta kan man lämna det på centret på långholmsgatan 32.

De jag pratade med var oerhört hjälpsamma och trevliga, och jag blir glad av att veta att det finns så många fina människor som jobbar för att andra människor ska få det bättre.

Vet någon mer om redan uppstartade projekt på plats i Rumänien? Har någon annan relevant information som är viktig i sammanhanget? Andra idéer på hur vi kan hjälpa?

Skriv gärna till mig så uppdaterar jag inlägget, och dela gärna så att denna information kommer ut till så många som möjligt.