När jag bodde i Nicaragua förundrades jag över allt skräp. Folk kastade helt sonika ut sin uppdruckna dricka ur bussfönstren och släppte godispapper på trottoaren utan att blinka.
Det såg ut därefter. Längs vägrenen låg det fullt med skräp och träden pryddes av färgglada plastpåsar.
Jag blev så ledsen och uppgiven och förstod inte vad som var fel, varför de slängde allt skräp och varför var det så normaliserat?
Nu när jag är tillbaka i Sverige har jag märkt att det faktiskt är mycket skräp slängt här med. Visst kanske det inte sker lika öppet men det skräpas ner något enormt.
En dag när jag var ute och gick såg jag en man som arbetade med att plocka upp skräp. Sanningen började uppdagas. En stor anledning till att det är mindre skräp här är att det finns någon som städar upp det.
Jag började notera skräpet mer och mer på mina promenader, och det började störa mig mer. Jag tog upp och slängde en del skräp när jag var nära en papperskorg.
Idag bestämde jag mig för att ta itu med det på större skala och tog med mig en plastpåse och gick ut och rensade i skogen, lekparker och gångstigar. Det tog inte lång tid att fylla påsen med alltifrån godispapper till cigarettpaket och kvitton och annat folk inte ville bära på till närmsta papperskorg.
Det förstör så otroligt mycket detta skräp även om man kanske inte tänker på det. Förutom att det ser tråkigt ut, så tänk på att naturen förstörs och djur kan råka riktigt illa ut.
Ta upp skräp så fort du kan och utbilda människor i din omgivning. Föreslå en dag på jobbet eller skola eller dagis då alla går ut och plockar skräp i närområdet.
